Så anpassar du miljön hemma för personer med NPF-diagnos

Hur det doftar, känns, ser ut och låter kan få både negativa och fantastiska konsekvenser för personer med funktionsvariation. Forskning visar att minst 70 % av alla personer med autism lider av så kallad sensorisk överkänslighet, vilket gör att detaljer som störande bakgrundsljud och starka lampor upplevs ännu mer ansträngande. 

“I sinnena är alla människor funktionsfriska. Alla kan njuta av sjöutsikt eller en sprakande brasa.”
– Frode Wendelboe, grundare av Främja

Rätten att bestämma hur du vill bo 

I LSS-lagen (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) står att personer med funktionsnedsättningar ska ha självbestämmanderätt över sitt eget liv. Det handlar om mänskliga rättigheter och en grundläggande frihet att få bestämma själv hur man vill leva, var man vill bo, vem man vill umgås med och vilka fritidsaktiviteter man vill ägna sig åt – oavsett neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 

Lagen ställer många krav som rör den fysiska miljön, som att dörrarna måste ha ett visst mått och att toaletterna ska vara rullstolsanpassade. Men jag saknar krav på själsliga anpassningar. – Frode Wendelboe, grundare av Främja

8 åtgärder som ingår i självbestämmanderätten – och bidrar till en bättre hemmiljö

1. Ljuddämpande möblering

Tv-surr, ekande parkettgolv, högljudda fläktar och bullrig stadstrafik. Att sortera bort ljud tar energi, särskilt för den med sensorisk överkänslighet.

Genom att möblera hemmet så att det inte ekar, hänga upp ljuddämpande gardiner och lägga mattor på golvet dämpar du ljudnivån. Se även till så att det finns lugnare ställen i hemmiljön dit man kan dra sig undan utan att gå miste om gemenskapen. TV:n och radion står bäst i ett separat rum som det går att stänga om – istället för tvärtom. Detta har även bekräftats i forskning där man konstaterat mer sociala interaktioner i ett rum som möbleras med bord och stolar i grupper och målas i ljusa ”icke-institutionella” färger, jämfört med rum med TV och spelbord.

2. Ljussättning som inte sticker i ögonen

För en person med till exempel autism eller Aspergers syndrom är det svårt att sortera intryck – många lider därför av ljuskänslighet. Nakna glödlampor och starka lysrör sticker i ögonen för de flesta, men för den med sensorisk överkänslighet förstärks känslan och kan upplevas väldigt obehagligt. Satsa istället på lampor med skärm, dagsljus och levande ljus där det funkar. Det ska vara tilltalande men inte störande. 

3. Naturliga materialval som KÄNNS

“Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet” står det skrivet i LSS-lagen. Med kvalitet menar man dock aldrig materialvalen. Trots att även personer som saknar talförmåga kan känna glädjen av ett vackert bord som doftar ek eller den sköna känslan av att omslutas av en mjuk och varm ullfilt.

Genom att välja material utifrån hållbarhet och kvalitet – oavsett om det inhandlas second hand eller av en lokal designer – så skapar prylen i sin tur en känsla av att den som ska ha den också är utvald. 

“Det handlar om att inte slarva med detaljerna. Detaljer är inte bagateller. Genom att göra medvetna val som rör hemmiljön visar man även att den som bor där är betydelsefull. Att ha ett vackert hem är för många normaliserande. ”
– Frode Wendelboe, grundare av Främja

4. Dofter ingen kan motstå

Vem kan motstå doften av nybakat bröd? Inte särskilt många – därför är brödbakknepet redan väl beprövat inom mäklarbranschen. Doften av hembakade frallor eller bullar får helt enkelt folk att känna sig mer hemma. Varför inte använda samma knep även i hemmiljön?

Genom att locka doftsinnet med hjälp av hemlagad mat, nybakat bröd eller nymalet kaffe förstärks känslan av att vara hemma. Att det här är en plats för just mig. Det känns genomtänkt utan att man tänker på det. 

Samma mekanism gäller i val av rengöringsmedel, tvål, diskmedel och så vidare. Lavendel, citron, rosenblad – ju naturligare doften är desto mindre störningar för doftsinnet. 

5. Mat som lockar till gemenskap

Måltiden är en bra möjlighet för att skapa gemenskap. En gemenskap som sällan upplevs som kravfylld. Alla människor måste äta.

Genom att planera matlagningen och laga den tillsammans med omtanke blir det ett sätt att locka till sig personer som kanske annars gärna undviker gemenskap eller helst sitter kvar vid sin dator. 

6. Ödmjuk färgskala som lämnar utrymme

Det är inte en slump att banker ofta använder sig av blå färger, medan varningsskyltar är svart-orangea. Blått får oss helt enkelt att känna oss trygga, medan svart-orange upplevs som farligt (getingar, tigrar, geparder…). Kort och gott: färger påverkar oss. Det gäller även färgerna i vår hemmiljö.

Välj svaga färger i hemmet (utan att för den delen göra det opersonligt med sjukhusvitt) och underlätta för den unga att själv fylla i med sin personlighet och skapa en känsla av att “det här rummet är för mig”. 

7. Kravlös gemenskap

Människan är ett flockdjur och även om vi inte själva känner behov av socialt umgänge, eller kanske till och med helst undviker det, så är känslan av att själv kunna välja eller välja bort gemenskap högst central för vårt välmående. 

Försök göra tröskeln för gemenskap låg. Sociala relationer tar mer energi för den med NPF-diagnos vilket gör att många inte orkar lika mycket umgänge. Därför måste gemenskapen kännas kravlös. I miljön i hemmet handlar det om att möblera på ett sätt så att man kan delta i gemenskapen utan att själv behöva vara aktiv. Kanske ställa in en fåtölj i ett tystare hörn i vardagsrummet, eller bjuda in till matlagning genom att bara laga maten så att doften tillslut inte går att motstå.

8. Trygghet – ett mänskligt behov

Ett hem är inte bara en plats där du bor. Det är platsen där du känner dig helt trygg med att vara just den du är, där du kan forma din omgivning så som du vill. I ditt hem är det du som är huvudperson.

Alla människor har ett behov av att känna sig trygga och det handlar till stor del om att känna sig sedd och hörd. Känslan av trygghet kan ta tid att bygga upp och uppstår först när man känner att den andra förstått en och tar hänsyn till synliga och osynliga allergier eller känsligheter – även små detaljer kan vara viktiga. En funktionsvariation ska inte bli ett hinder. 

Sammanfattning

1. Sträva efter att göra medvetna val i hemmet. 
2. Skapa en följsam gemenskap och miljö där du kan vara precis som du är. 
3. Våga välj material, färger och möblemang med feeling. 
4. Det är lagstadgat att LSS-boende ska satsa på kvalitet – ingen ska behöva nöja sig med något annat.
5. Självbestämmanderätten innebär att huvudpersonen själv ska bestämma över sitt liv.

Ett LSS-boende ska ta hänsyn till detaljer som ljudmiljö, materialval och hemlagad mat. Boka in ett studiebesök för att ta reda på mer om verksamheten. Ladda ned den här checklistan för att få konkreta tips och hjälp kring vilka frågor man bör ställa vid ett besök!